Kajsa Ekis Ekman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kajsa "Ekis" Ekman)
Kajsa Ekis Ekman
Ekman 2023.
FöddAnna Kajsa Helena Langemar Ekman[1]
25 juli 1980[2][3][4] (43 år)
Maria Magdalena församling i Stockholm, Sverige
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningFörfattare[5], journalist[5]
Utmärkelser
Robespierrepriset (2010)[6]
Sara Lidman-priset (2016)[7]
Leninpriset (2020)[8]
Redigera Wikidata

Kajsa Ekis Ekman,[a] född 25 juli 1980 i Maria Magdalena församling i Stockholm,[9][10][11] är en svensk journalist och författare.

Bland hennes publicerade böcker märks Varat och varan från 2010, Skulden från 2013 och Om könets existens från 2021. Utöver sitt författarskap har Ekman skrivit artiklar för olika tidningar och har varit en röst i frågor om till exempel könsroller.

Uppväxtår[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman växte upp med i huvudsak sin mor i Stockholm efter att hennes föräldrar skilt sig när hon var ung. Hon engagerade sig först i punkrörelsen och via den kom hon i kontakt med politisk aktivism och deltog i flera aktioner för djurrätt och antifascism.[12][13] Efter gymnasiet levde hon i bland annat Sydamerika och USA och arbetade på restaurang.[12][14]

Hon deltog i Göteborgskravallerna 2001, och upplevde att luften gick ur aktiviströrelsen efter den.[12]

Vid en läsarträff på Dagens Nyheter opponerade hon sig mot att deras tidning inte riktade sig till unga, och Viggo Cavling på DN på stan uppmanade henne att skriva något själv och ett samarbete inleddes som fick henne att satsa på skrivande.[13]

Ekman har bland annat studerat litteraturvetenskap på universitetsnivå.[15] Hon har bott ett par år både i Frankrike och Katalonien i mitten av 00-talet och i Grekland åren 2011 till 2014.[14]

Journalistisk gärning[redigera | redigera wikitext]

Ekman medarbetar i Dagens Nyheters kultursida och är kolumnist på den norska tidningen Klassekampen. Tidigare har hon varit ledarskribent på Dagens ETC och medlem i redaktionen för tidningen Brand. Ekman har publicerats i The Guardian, TruthDig, FeministCurrent och Kathimerini. Hon föreläser internationellt om prostitution och surrogatmödraskap och om kristeori.[15]

År 2020 tilldelades hon Leninpriset med motiveringen att hon är en ”självständig socialist och feminist med hela världen som arbetsfält”.[16] Själv har hon kallat sig ”allmänt vänster”.[17]

I augusti 2023 lanserade hon samhällsmagasinet Parabol med sig själv som chefredaktör.[18] Det har inte uppgett någon politisk hemvist, men uppfattas som vänsterintellektuellt.[18] Till magasinet har knutits skribenter, kulturpersoner och debattörer som Martin Schibbye, Nina Björk, Aleksa Lundberg, Mikael Wiehe och Tobias Hübinette.[19]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Varat och varan[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman debuterade 2010 med boken Varat och varan, med undertiteln Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Den fick ett blandat mottagande och särskilt ställningstagandet mot surrogatmödraskap skapade debatt.[20] Maria Sveland kallade den i Dagens Nyheter för "en av årets viktigaste böcker"[21] och den har översatts till engelska, tyska, spanska och franska.[22] Boken ledde till debatt om surrogatmödraskap i Sverige och till att Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ tog ställning emot det.

Skulden[redigera | redigera wikitext]

Kajsa "Ekis" Ekman på bokmässan i Göteborg, 2013.

Kajsa Ekis Ekman bodde i Grekland åren 2011 till 2014.[14] Hon skrev då boken Skulden (2013) som handlar om den ekonomiska krisen i Europa utifrån ett grekiskt perspektiv, en bok som översattes till grekiska med titeln κλεμμένη άνοιξη ("Den stulna våren"). Den vänder sig mot den i Sverige citerade myten om den lata greken. För boken och för engagemang för Grekland fick hon priset Årets svensk-grek 2015.[23]

Om könets existens[redigera | redigera wikitext]

Ekmans bok Om könets existens som behandlar vad hon kallar den nya synen på kön, utkom i april 2021 på förlaget Polaris.

Opinionsbildning[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekman har skapat flera nätverk och organisationer, bland andra aktionsgruppen Klimax,[24] Feministiskt Nej till Surrogatmödraskap[25] och Nätverket för Grekland.[26][27] Hon var även talesperson för gruppen Shut It Down som under 2010 arbetade för att stoppa Värtaverket och som utförde civila olydnadsaktioner.[28]

Arbetsmarknad[redigera | redigera wikitext]

Ekman har i flera artiklar skrivit om klassamhället och om de ökande klyftorna i samhället. Hon har bland annat kritiserat varför arbetares dödsolyckor inte får någon uppmärksamhet i medierna, som i denna artikel från 2020: "Det blir inga trådar på nätet där hobbydetektiver försöker reda ut vad som hänt. Det blir ingen valfråga där partierna försöker trumfa varandra i vem som gör mest. Och nästan aldrig blir företagen åtalade för att ha orsakat arbetares död. Det är som om hela Sverige tyst accepterat att vårt land ska byggas till priset av att arbetare, särskilt östeuropéer, offras."[29]

Illegala adoptioner[redigera | redigera wikitext]

Ekman uppdagade 2018 i en artikel i Aftonbladet att barn hade stulits från Kina för adoption under tiden Ulf Kristersson var ordförande för Adoptionscentrum.[30] Över trettio barn förmedlades från barnhem som var involverade i människohandel. Artikeln följdes upp av ett reportage i Dagens Nyheter 2022 där det visades att Kristersson kände till misstankarna.[31]

Syn på kapitalism och robotisering[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman har gjort ett TEDx-talk om kapitalismen. I talet förklarar hon att hon ser de senaste trettio åren som en högeroffensiv, där kapitalisterna har sökt återvinna oljekrisens förlorade profiter genom tre strategier. För det första genom att privatisera och äta sig in på välfärdssektorn, för det andra genom att ägna sig åt bank- och spekulationsverksamhet i allt högre grad samt för det tredje att sänka löner och/eller flytta till låglöneländer. I Sveriges Televisions program "Idévärlden" 2017 säger hon att kapitalismen är anarkistisk till sin natur.[32] Hon har också, apropå robotiseringen, invänt mot teoretiker som exempelvis Paul Mason som menar att robotiseringen kommer att ta över våra arbeten och att mjukvara är en vara som skapar sig själv. Ekman har kommenterat detta med att Mason inte ser det arbete som utförs inom mjukvarusektorn och att han därmed osynliggör detta arbete.

Simhallen i Högdalen[redigera | redigera wikitext]

År 2010 lade Ekman ut idrottsborgarrådet Regina Kevius badkar till försäljning på köp- och säljsajten Blocket i protest mot borgarrådets utförsäljning av simhallen i Högdalen i Stockholm. Annonsen stoppades av Blocket eftersom badkaret inte tillhörde annonsören. Ekman menade att med samma logik hade Kevius inte heller rätt att sälja ut simhallen, som tillhörde folket. Inspirationen kom från aktivister i Göteborg som lade ut lokalpolitikers hem på Hemnet, efter att de börjat sälja fastigheter ur allmännyttan. Hon följde upp med att lägga upp böcker som hon gissade att kommunnämndens ordförande i Nacka läste, eftersom han lade ut driften av biblioteken på upphandling.[33][34]

Israelkritik[redigera | redigera wikitext]

Kajsa Ekis Ekman var sommaren 2015 med som aktivist ombord på ett av fartygen i Ship to Gaza-aktionen för att protestera mot Israels blockad av Gazaremsan. Fartyget stormades av israelisk militär, varefter hon satt frihetsberövad en vecka i Givonfängelset i Ramla.[35][36] Hon menar att Israel som stat är "byggt på ockupation, fördrivning av människor samt apartheid" och att detta bör kritiseras.[37]

Synen på kön[redigera | redigera wikitext]

Ekman menar att synen på könet har förändrats från biologiskt till upplevt och att det leder till att kvinnofrågan riskerar att undermineras.[38][39] Transpersoner omnämns i Varat och varan (2010) men det var först under senare delen av 2010-talet som Ekman började lägga större fokus på de motsättningar hon anser finns mellan kvinnorättsfrågor och transrättsfrågor. I en artikel från 2018 skriver Ekman att kön har omdefinierats från att vara en reproduktiv funktion till att utgöra en identitet.[40] Förutom att behandla etiska frågeställningar som rör medicinsk behandling av minderåriga så redogör artikeln för redan existerande och potentiella negativa effekter av den nya definitionen på kön. Ekmans artikel ledde till en hätsk debatt i svenska media.[41] Från flera transkvinnor kom skarp kritik och Ekman beskrevs som "provocerande osolidarisk".[42] Ekman besvarade kritiken och efterfrågade svar på sina frågeställningar,[43] och vissa uttryckte att frågeställningarna var viktiga och måste få diskuteras.[44] Sammanfattande artiklar om debatten publicerades på bland annat SVT och ETC.[45][46]

Ekman fördjupade sin analys av kön och könsidentitet med boken Om könets existens: tankar om den nya synen på kön (2020). Hon menar att en slags könsroller har bytts mot en annan. Där man tidigare förväntades att klä sig på ett visst sätt, ha vissa intressen och vissa personlighetsdrag beroende på ens fysiska kön, ska nu det fysiska könet styras av hur man klär sig, vilka intressen man har och vilka personlighetsdrag man har. Denna tes väckte många reaktioner och delade åsikter. Bland de som tog avstånd från Ekmans inställning fanns RFSL, som besvarade Ekmans bok med att publicera en lista över hundra saker de ansåg var fel i Ekmans bok. Boken mötte också skarp kritik i dags- och kvällspress för en del av sina slutsatser samt bruket av källor.[47][48][49]

Vid några tillfällen har Ekman blivit avbokad från föreläsningsuppdrag efter att hennes kritik mot nya synen på kön uppmärksammats. Till exempel blev hon avbokad av Roks 2018 med motiveringen att hennes uttalanden om kön inte är "förenligt med Roks ideologi."[50] Mittuniversitetets Forum för genusvetenskap ställde med kort varsel in ett frukostseminarium som delvis utgick från Ekmans bok, med hänvisning till att frukostseminarium inte var rätt format för ämnet. I ett utskick meddelade Forum för genusvetenskap att de "[u]tifrån frågor och kommentarer som inkommit i anslutning till seminariet vill [...] poängtera att Forum för genusvetenskap inte är en plats för transfobi och transhat”. Ekman bemötte utskicket på Instagram med frågan "Så först tänkte ni ha en plats för ’transfobi och transhat’ men ångrade er?"[51]

Ledarskribent Dagens ETC[redigera | redigera wikitext]

När tidningen Dagens ETC grundades som papperstidning med tydlig vänsterprofil år 2014 kontrakterades Ekman som ledarskribent. Hennes kontrakt sades upp med omedelbar verkan i april 2022 efter att hon skrivit en artikel om den ukrainska tidningen The Kyiv Independent.[52] Ekmans artikel är ett grävande reportage om vilka ekonomiska och politiska intressen som har inflytande över den ukrainska tidningen.[53] Artikeln fokuserar på tidningens finansiering, som Ekman menar kommer från European Endowment for Democracy och den kanadensiska regeringen. Artikeln tar även upp att vd:n och försvarsreportern på tidningen har nazistiska kopplingar, i synnerhet till den ukrainska milisen Azovbataljonen, samt att många av reportrarna har kopplingar till bland annat amerikanska utrikesdepartementet och USAID.

Artikeln anklagades för att reproducera rysk propaganda, misstänkliggöra Ukraina och hylla Putin.[54] Särskild kritik riktades mot Ekman för att hennes val av tema skedde under pågående krig.[55] ETC valde att bryta samarbetet med Ekman, som också anklagades för plagiat eftersom en liknande artikel publicerats före hennes. Andreas Gustavsson, chefredaktör på ETC, tog dock del av Ekmans artikel tidigare än så och kunde tillbakavisa anklagelserna om plagiat.[56] Han tydliggjorde också att artikeln inte var orsaken till att samarbetet avbröts, utan att hennes agerande i sociala medier varit avgörande. På Instagram hade Ekman jämfört RT (TV-kanal) med Telesur, Al-Jazeera och CNN. Gustavsson anklagades för oförmåga att känna igen rysk propaganda, trots att flera artiklar med liknande budskap som Ekmans hade publicerats i nära anslutning till hennes artikel.[57]

Agerandet från ETC ifrågasattes från flera håll och en debatt om yttrandefrihet och pressfrihet följde.[58][59] Flera skribenter på ETC, inklusive Nina Björk, Aleksa Lundberg och Stefan Sundström, har visat sitt stöd för Kajsa Ekis Ekmans position som ledarskribent, bland annat genom ett öppet brev som publicerades i ETC och var underskrivet av tolv kollegor som skriver för ETC.[60][61]

Chefredaktör Arbetaren[redigera | redigera wikitext]

Efter sommaren 2022 meddelade tidningen Arbetarens styrelseordförande Thomas Karlsson att han hade tillsatt Kajsa Ekis Ekman som tillförordnad chefredaktör under ett år. Det ledde till protester när redaktionen och styrelsen fick reda på beslutet.[62]

Protesterna ledde till att några anställda varnades, att styrelsen avgick och ägarnas, fackföreningen SAC:s, centralkommitté gick in som tillfällig styrelse.[63] Den nya styrelsen hävde avtalet med Kajsa Ekis Ekman, vilket hon vägrade acceptera, bland annat med hänvisning till lagen om anställningsskydd, LAS.[63]

Kajsa Ekis Ekman blev därmed arbetsbefriad utan lön, och stämde tidningen med krav på utebliven inkomst och skadestånd.[64][65][66] Tidningen fälldes i tingsrätten för kontraktsbrott och att betala månadslönen för hela året samt skadestånd.[67]

I mars 2024 stämde Kajsa Ekis Ekman ännu en gång Arbetaren, på över en halv miljon kronor. I en debattartikel i Flamman kritiserades Ekmans beslut av SAC:s generalsekreterare Gabriel Kuhn, som bland annat ifrågasatte hennes förhållningssätt till arbetsplatsdemokrati.[68]

Arbetarbloggen[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid på tidningen Arbetaren började hon starta upp en blogg, arbetarbloggen, där arbetare själva skulle kunna blogga om sin vardag.[69] Tidningen delade våningsplan med den syndikalistiska fackföreningen SAC, och hon inspirerades av berättelser från deras besökare.[69] Tidningen fullföljde inte uppstarten och när hon fick lämna den startade hon arbetarbloggen.se dit arbetstagare får skicka in berättelser från det vardagliga arbetet.[70] Hon är ansvarig utgivare och vem som helst kan skicka in bidrag med rätten att vara anonym.[71] Bloggen är inte menad att bara rapportera om missförhållanden eller vara ytterligare en plattform för politisk debatt. En av poängerna är att arbetstagare tillbringar stor del av sitt liv på arbetet, men det nämns sällan på sociala medier och kunskapen om andras vardag är därför saknad.[72]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ursprungligen Anna Kajsa Helena Langemar Ekman; numer Anna Kajsa Helena Langemar Ekman Makboul[uttal saknas]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, Kajsa Ekis Ekman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Trove, Kajsa Ekis Ekman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Ekman, Anna Kajsa Helena Langemar, läst: 30 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.sydsvenskan.se .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.dn.se .[källa från Wikidata]
  7. ^ Kajsa Ekis Ekman tilldelas Sara Lidman-priset 2016Kajsa Ekis Ekman, Sara Lidman-sällskapet, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kajsa Ekis Ekman får Leninpriset, Norrköpings Tidningar, 28 januari 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sveriges befolkning 2000: Ekman, Anna Kajsa Helena Langemar (1980-07-25) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  10. ^ Kajsa Ekis Ekman på Leopard Förlags webbplats Arkiverad 26 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 15 oktober 2011.
  11. ^ ratsit.se
  12. ^ [a b c] Lindh, Kristina (2 april 2021). ”Kajsa Ekis Ekman: Feministerna är lurade”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/jBkvje/kajsa-ekis-ekman-feministerna-ar-lurade. Läst 18 augusti 2022 (via Mediearkivet). 
  13. ^ [a b] Mårten Färlin (10 juni 2016). ”Kajsa Ekis Ekman: ”Det borde finnas ett halvårs karantän mot mediedrev””. Resumé. Mediearkivet. https://www.resume.se/insikt/helgintervjuer/kajsa-ekis-ekman-det-borde-finnas-ett-halvars-karantan-mot-mediedrev/. Läst 18 augusti 2022. 
  14. ^ [a b c] Kajsa Ekis Ekman (18 februari 2024). ”Biografi”. Blogspot. https://kajsaekisekman.blogspot.com/2024/02/kajsa-ekis-ekman-is-swedish-author-and.html?m=1. Läst 18 februari 2024. 
  15. ^ [a b] Mårten Färlin (10 juni 2016). ”Kajsa Ekis Ekman: ”Det borde finnas ett halvårs karantän mot mediedrev””. Resumé. Mediearkivet. https://www.resume.se/insikt/helgintervjuer/kajsa-ekis-ekman-det-borde-finnas-ett-halvars-karantan-mot-mediedrev/. Läst 18 augusti 2022. 
  16. ^ [a b] ”Kajsa Ekis Ekman | Leninpriset”. http://www.leninpriset.se/pristagare/kajsa-ekis-ekman-5/. Läst 9 februari 2020. 
  17. ^ Christoffer Röstlund Jonsson (19 februari 2016). ”Kajsa Ekis Ekman: "Högdalens ägare är korkade kapitalister"”. Mitt i Söderort. https://www.mitti.se/nyheter/kajsa-ekis-ekman-hogdalens-agare-ar-korkade-kapitalister/aRKpbp!c4NWeB47VdijWM2uK3cvvQ/. Läst 7 februari 2022. 
  18. ^ [a b] Madeleine Nilsson (28 augusti 2023). ”Kajsa Ekis Ekman startar digitalt samhällsmagasin”. Dagens Media. https://www.dagensmedia.se/medier/tidskrifter/kajsa-ekis-ekman-startar-digitalt-samhallsmagasin/. Läst 28 augusti 2023 (via Mediearkivet). 
  19. ^ Nina Morby (28 augusti 2023). ”Kajsa Ekis Ekmans nya mediesajt är en välkommen motvikt till Bulletin-högern”. gp.se. https://www.gp.se/1.108412508. Läst 28 augusti 2023. 
  20. ^ Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma. Linn Lindström, Examensarbete i Socialt arbete, Malmö högskola 2012, Socionomprogrammet. Läst 2016-06-03.
  21. ^ Sveland, Maria (16 september 2010). ”Utan offer inga förövare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/utan-offer-inga-forovare/. Läst 9 augusti 2014. 
  22. ^ ”"Being and Being Bought" på Spinifex Press hemsida”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140626224858/http://spinifexpress.com.au/Bookstore/book/id=246/. Läst 9 augusti 2014. 
  23. ^ ””Sverige och Grekland har mycket gemensamt””. Dagens ETC. https://www.etc.se/inrikes/sverige-och-grekland-har-mycket-gemensamt. Läst 11 april 2022. 
  24. ^ Lybrary.com Arkiverad 17 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Overdrive.com Arkiverad 24 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ Nätverket för Grekland
  27. ^ ”En cigg i regnet med Kajsa Ekis Ekman – Lundagard.se”. www.lundagard.se. https://www.lundagard.se/2014/05/14/en-cigg-i-regnet-med-kajsa-ekis-ekman/. Läst 18 augusti 2022. 
  28. ^ ”Våldsam polisinsats vid miljöaktion”. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2010/06/03/valdsam-polisinsats-vid-miljoaktion/. Läst 25 april 2023. 
  29. ^ ”Arbetare dör på jobbet – men borgarna vill inte rädda deras liv”. Dagens ETC. https://www.etc.se/ledare/arbetare-dor-pa-jobbet-men-borgarna-vill-inte-radda-deras-liv. Läst 20 juni 2022. 
  30. ^ ”Kristersson svek de stulna barnen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/KvA9R7. Läst 21 november 2022. 
  31. ^ ”Ulf Kristersson fick larm om kinesisk barnhandel – adoptionerna fortsatte”. DN.SE. 21 november 2022. https://www.dn.se/sverige/ulf-kristersson-fick-larm-om-kinesisk-barnhandel-adoptionerna-fortsatte/. Läst 21 november 2022. 
  32. ^ Kapitalismen är ohållbar - Kajsa Ekis Ekman | Idévärlden i SVT. Tidsintervall: 4.55-4.58. Publicerades den 13 februari 2017
  33. ^ Dagens Media: "Hon säljer toppmoderatens badkar" Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 2 september 2014.
  34. ^ ”Privata bibliotek väcker debatt”. Svenska Dagbladet, Spektra/TT. 17 december 2010. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/privata-bibliotek-vacker-debatt. Läst 7 februari 2022. 
  35. ^ ”Svenskana kvar i fängelset – Kajsa Ekis Ekman isoleras från de andra svenskarna”. Aktuellt Fokus. 1 juli 2017. http://aktuelltfokus.se/svenskarna-lvar-i-fangenskap-ekis-isoleras-ifran-de-andra-fangarna/. Läst 18 juli 2017. 
  36. ^ Eric Emanuelsson (6 juli 2015). ”Kajsa Ekis Ekman fängslades av israelisk militär – de frågade om sonen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/kajsa-ekis-ekman-fangslades-av-militar/. Läst 18 juli 2017. 
  37. ^ Ekman, Kajsa Ekis (19 april 2018). ”Elvander saknar exempel på antisemitism inom vänstern”. flamman.se. http://flamman.se/a/elvander-saknar-exempel-pa-antisemitism-inom-vanstern. 
  38. ^ ”Kajsa Ekis Ekman: Nya synen på kön gynnar inte kvinnor”. DN.SE. 24 april 2021. https://www.dn.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-nya-synen-pa-kon-gynnar-inte-kvinnor/. Läst 5 maj 2021. 
  39. ^ ”Så har turerna gått kring Kajsa Ekis Ekman och transfeminismbråket”. SVT Nyheter. 7 mars 2018. https://www.svt.se/opinion/kajsa-ekis-ekman-och-transfeminismbraket-detta-har-hant. Läst 5 maj 2021. 
  40. ^ ”Könet i knoppen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/wE8VAP. Läst 4 augusti 2022. 
  41. ^ ”HELENA GRANSTRÖM: Kön är inte bara en subjektiv upplevelse”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/ide/ar-kon-verkligen-en-subjektiv-upplevelse/. Läst 4 augusti 2022. 
  42. ^ ”Kön – en kamp på liv och död”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/Xw6pPn. Läst 4 augusti 2022. 
  43. ^ ”Ge mig svar – inte ordsallader”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/rLErqa. Läst 4 augusti 2022. 
  44. ^ Lernfelt, Malin (27 februari 2018). ”Att bortse från biologiskt kön äventyrar feminismens landvinningar”. Blekinge Läns Tidning. https://www.blt.se/ledare/att-bortse-fran-biologiskt-kon-aventyrar-feminismens-landvinningar/. Läst 4 augusti 2022. 
  45. ^ ”Så har turerna gått kring Kajsa Ekis Ekman och transfeminismbråket”. SVT Nyheter. 7 mars 2018. https://www.svt.se/opinion/kajsa-ekis-ekman-och-transfeminismbraket-detta-har-hant. Läst 4 augusti 2022. 
  46. ^ ”ETC guidar i årets mest explosiva feministiska debatt”. Dagens ETC. https://www.etc.se/inrikes/konskaos. Läst 4 augusti 2022. 
  47. ^ Andersson, Elisabet (5 maj 2021). ”Kajsa Ekis Ekmans bok får hård kritik”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/oA5VRR/hard-kritik-mot-kajsa-ekis-ekmans-bok. Läst 6 september 2022. 
  48. ^ Samuelsson, Sanna (28 april 2021). ”Recension: Fake news-källor i Ekis Ekmans nya bok”. gp.se. https://www.gp.se/1.45711193. Läst 6 september 2022. 
  49. ^ ”Transpersoner görs till murbräckor i kampen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/41kEve. Läst 6 september 2022. 
  50. ^ ”Kajsa Ekis Ekman avbokad från Roks konferens – efter debatt om kön”. SVT. https://www.svt.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-avbokad-fran-konferens-efter-debatt-om-kon. 
  51. ^ Klara Rönnqvist Fors (7 maj 2021). ”Universitet ställde in seminarium om Kajsa Ekis Ekmans bok”. svt Nyheter / Kultur. https://www.svt.se/kultur/universitet-stallde-in-seminarium-om-kajsa-ekis-ekmans-bok. 
  52. ^ ”Veckans bråk: Fallet Ekis Ekman”. Fokus. 14 april 2022. https://www.fokus.se/kultur/veckans-brak-fallet-ekis-ekman/. Läst 29 maj 2022. 
  53. ^ ”Varför accepteras Kyiv Independents nazistkopplingar?”. Dagens ETC. https://www.etc.se/ledare/varfoer-accepteras-kyiv-independents-nazistkopplingar. Läst 4 augusti 2022. 
  54. ^ ”Erik Helmerson: Varför är det så viktigt att misstänkliggöra Ukrainas kamp?”. DN.SE. 11 april 2022. https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-varfor-ar-det-sa-viktigt-att-misstankliggora-ukrainas-kamp/. Läst 4 augusti 2022. 
  55. ^ ”LINDA JERNECK: Tokvänstern ser nazister överallt – men blundar för krigsbrott”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/tokvanstern-ser-nazister-overallt-men-blundar-for-krigsbrott/. Läst 4 augusti 2022. 
  56. ^ ”Dagens ETC bryter med Kajsa Ekis Ekman”. SVT Nyheter. 11 april 2022. https://www.svt.se/kultur/dagens-etc-bryter-med-kajsa-ekis-ekman. Läst 29 maj 2022. 
  57. ^ ”HYNEK PALLAS: Vänstern känner inte igen den ryska propagandan”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/hynek-pallas/vanstern-kanner-inte-igen-den-ryska-propagandan/. Läst 4 augusti 2022. 
  58. ^ Cwejman, Adam (12 april 2022). ”Ekis Ekman bör ha rätt att ha fel”. gp.se. https://www.gp.se/1.70471675. Läst 4 augusti 2022. 
  59. ^ ”Det finns en särskild plats i helvetet för fega redaktörer”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/ALwPwj. Läst 4 augusti 2022. 
  60. ^ ”Stefan Sundström: Varför kan vi inte ha två tankar i huvudet samtidigt?”. Dagens ETC. https://www.etc.se/kronika/stefan-sundstroem-varfoer-kan-vi-inte-ha-tvaa-tankar-i-huvudet-samtidigt. Läst 4 augusti 2022. 
  61. ^ ”Chefredaktören borde ompröva sitt beslut”. Dagens ETC. https://www.etc.se/debatt/chefredaktoeren-borde-omproeva-sitt-beslut. Läst 29 maj 2022. 
  62. ^ Matilda Källén (7 september 2022). ”Kajsa Ekis Ekman ogiltigförklarar uppsägning från Arbetaren”. DN.SE. https://www.dn.se/kultur/kajsa-ekis-ekman-ogiltigforklarar-uppsagning-fran-arbetaren/. Läst 7 oktober 2022 (via Mediearkivet). 
  63. ^ [a b] Johannes Nesser (29 augusti 2022). ”SAC tillsätter extern utredning – ”Vi fick information via medier” | Journalisten”. Journalisten. https://www.journalisten.se/nyheter/sac-tillsatter-extern-utredning-vi-fick-information-medier. Läst 7 oktober 2022. 
  64. ^ Lindell, Tove (6 september 2022). ”Kajsa Ekis Ekman har formellt blivit uppsagd”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/kajsa-ekis-ekman-har-formellt-blivit-uppsagd. Läst 7 oktober 2022. 
  65. ^ ””Helst en mindre färgstark chefredaktör””. www.aftonbladet.se. 8 december 2022. https://www.aftonbladet.se/a/8JG56r. Läst 18 januari 2023. 
  66. ^ ”Kajsa Ekis Ekman stämmer Arbetaren – som bestrider”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/tidskrifter/kajsa-ekis-ekman-stammer-arbetaren-som-bestrider/. Läst 31 mars 2023. 
  67. ^ Madeleine Nilsson (16 juni 2023). ”Kajsa Ekis Ekman vinner mot Arbetaren – uppsägningen ogiltigförklaras”. Dagens Media. https://www.dagensmedia.se/medier/tidskrifter/kajsa-ekis-ekman-vinner-mot-arbetaren-uppsagningen-ogiltigforklaras/. Läst 16 juni 2023. 
  68. ^ ”Arbetsplatsdemokrati är ett tomt ord för Ekis”. Flamman. https://www.flamman.se/arbetsplatsdemokrati-ar-ett-tomt-ord-for-ekis/. Läst 16 mars 2024. 
  69. ^ [a b] Kajsa Ekis Ekman (8 december 2022). ””Helst en mindre färgstark chefredaktör””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/8JG56r. Läst 31 mars 2023. 
  70. ^ Johannes Nesser (21 november 2022). ”Kajsa Ekis Ekmans nya satsning – låter arbetstagare berätta själva”. Journalisten. https://www.journalisten.se/nyheter/kajsa-ekis-ekmans-nya-satsning-later-arbetstagare-beratta-sjalva. Läst 3 april 2023 (via Mediearkivet). 
  71. ^ ”Om oss”. www.arbetarbloggen.se. https://www.arbetarbloggen.se/om-oss/. Läst 31 mars 2023. 
  72. ^ ”Vi jobbar hela dagarna men vi pratar aldrig om det”. visombyggerlandet.se. https://visombyggerlandet.se/vi-jobbar-hela-dagarna-men-vi-pratar-aldrig-om-det/. Läst 31 mars 2023. 
  73. ^ Andrea Wesslén (16 december 2015). ””Sverige och Grekland har mycket gemensamt””. Dagens ETC. https://www.etc.se/inrikes/sverige-och-grekland-har-mycket-gemensamt. 
  74. ^ Sara Lidman-sällskapet. ”Kajsa Ekis Ekman tilldelas Sara Lidman-priset 2016”. Pressmeddelande. Läst 26 januari 2016. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018.
  75. ^ TT (28 januari 2020). ”Kajsa Ekis Ekman får Leninpriset”. www.nt.se. https://www.nt.se/kultur-noje/kajsa-ekis-ekman-far-leninpriset-om6481215.aspx. Läst 9 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kajsa_Ekis_Ekman&oldid=54527237”